Jag hade riggat stativ och kamera för att ta en bild av blodmånen från balkongen. Månen skulle gå upp över skogen på andra sidan om Sölvesborgsviken. Tanken var att få en bild precis när månen var som störst alldeles över trädtopparna och med lite av viken i förgrunden. Förutsättningarna såg länge bra ut, men en timme innan månens uppgång drog låga moln in, så månen gick inte att se förrän nästan en timme efter uppgången. Då var den redan en bra bit upp på himlen, så det blev bara en bild på själva månen, inget av omgivningen. Kan man kalla detta för ödestimmar? 🙂
Lite senare kunde jag ta ytterligare en bild, när jordskuggan var på väg att försvinna. Det har jag inte sett tidigare, så det var ju en viss tröst 
claesbilder 
Så snyggt fotat! Jag fick nöja mig med att titta på månen
Ja, det är ju mycket som ska stämma. Tack 🙂
Visst känns det som ödestimmar men jag tycker din bild är underbar i sin enkelhet.
Tack 🙂
Vilken otur men du fick ändå fina bilder och en härlig upplevelse!
Tack 🙂
Tycker att din foton på månen blev riktigt bra och visst passar dina bilder till temat Ödestimme.
Tack 🙂
Förstår din besvikelse när det inte blev som planerat men för oss som ser bilderna blev det fina bilder ändå.
Tack 🙂
Väldigt fina bilder på månen! 🙂
Tack 🙂
Du fick en bättre bild än mig. Vi var ett ganska stort antal som stod uppe på stans högsta punkt för att invänta månen. Precis som hos dig syntes inget av månen förrän den stod högt på himlen. Tyvärr var det lite disigt så den där klara bilden fick jag aldrig.
Tack Stefan 🙂 Men det blev ju ändå inte som jag hade tänkt. Lite trist när man förereder sig väl för sånt här som inte händer så ofta. Men man kan ju inte göra så mycket åt det. Det blir ju ändå någon sorts upplevelse 🙂